Susanne&Johanna

mars 9, 2008

Sparat under: Maldiverna — maldiverna @ 3:11 e m

Maldiverna

Officiellt namn: Republiken Maldiverna/Divehi Jumhuriyya

Yta: 298 km²

Huvudstad: Malé

Antal invånare: 321 000 (år 2006)

Statsskick: republik

Statschef: president Maumoon Abdul Gayoom

Regeringschef: Maumoon Abdul Gayoom

Folkökning: ca. 2,7 % per år

Medellivslängden: 63,4 år för män och 60,8 år för kvinnor

Geografi

Maldiverna utgörs av 26 öar (atoller) men landet är indelat i 20 öar. Dessa korallöar vilar på en vulkanisk grund, den största ön är på 13 km². Flertalet öar är flacka och reser sig endast någon meter över havet, detta innebär att landets existens hotas om havets nivå stiger t.ex. som en följ av växthuseffekten.

Befolkning, språk och religion

Landets enda stad är huvudstaden Malé, där har man även skapat konstgjord mark p.g.a. trångboddheten. Maldivierna är av blandat ursprung de härstammar från singaleser, araber och sydindier som har flyttat till öarna. Divehi eller maldiviska är det officiella språket, det är nära besläktat med singaeliska. Engelska talas endast i huvudstaden Malé och på de så kallade hotellöarna där turisterna är. För att söka medborgarskap i landet måste man vara muslim, annan religion får endast utövas i privata sammanhang. De muslimska levnadsreglerna följs relativt strikt, vilket innebär att maldivier inte får arbeta på barer eller dricka alkohol. Ifall dessa regler bryts förvisas vederbörande till en öde ö i upp till två år.

Allmänt

I Maldiverna så finns det en läkare på tusen invånare, läkarna finns på hälften av de bebodda öarna. Där finns fem sjukhus med totalt 215 bäddar. Den maldiviska kulturen är en kraftfull del av politiken som staten driver för bevarandet av den och mot främmande inflytande. Detta innebär att turister hänvisas till särskilda öar och får inte röra sig fritt bland maldivierna.

Politik och historia

Maldiverna är en republik och presidenten har många arbetsuppgifter, dessa är överbefälhavare, stats- och regeringschef, rikspolischef och utser även sin regering. Presidentval hålls var femte år, detta sedan en ny författning tillkom 1998 vilket innebär att presidentmakten är något begränsad. Presidenten har suttit vid makten sedan 1978, under denna period har det varit en ekonomisk och social framgång för landet. Trots att den ekonomiska utvecklingen har varit god så finns det ca 40 % av befolkningen som är fattiga. Den 19 augusti 2007 vann president Gayoom valet. I och med detta ville man ändra styrningens form till att likna den amerikanska där presidenten har stor makt. Den största utrikespolitiska frågan som maldiverna driver är den om förändringarna i klimatet. Den största inkomsten ligger i turism och fiske. Över 50 % av arbetskraften är sysselsatta med turism och handel. Den officiella arbetslösheten ligger på ca. 2 % (2001), fackföreningar är inte tillåtna i landet. På maldiverna finns det tre stora dagstidningar men man har ingen pressfrihet.

Omkring år 500 f Kr utgjordes invånarna på Maldiverna av buddister, men eftersom den maldiviske kungen omvändes till islam år 1135 blev invånarna tvingade att göra det samma.

Tsunami

Tsunami träffade Maldiverna den 26 december 2004 med sina jättevågor. Omkring 100 människor dog och det mesta av bebyggelsen förstördes. Nästan halva öriket hamnade tillfälligt under havsytan ändå var tsunami mild där tack vare att vågorna dämpades av de stora korallreven utanför öarna. Efter tsunami har 95 % av barnen vaccinerats och över 87 000 personer har fått rent vatten med hjälp av vattenrening. Ungefär 1000 barn, vuxna och lärare har fått utbildning i hur man hanterar traumatiska upplevelser. Man har även reparerat 39 skolor och 15 lärarrum samt levererat ”school-in-a-box” som är utbildningsmaterial för en lärare och upp till 80 elever. Alla dessa åtgärder har utfärdats av UNICEF.

Utbildning

UNICEF har 2001 startat ett program som kallas för ”First step” där man vill öka medvetenheten för tidig barnomsorg. På Maldiverna råder det ingen skolplikt men under 1990-talet satsade man på utbildning vilket gjorde att så gott som alla barn fullföljer den femåriga grundskolan. Där finns tre olika skolformer, koranskolor, divehispråkiga skolor och engelskspråkiga skolor. Den engelskspråkiga skolan är den enda som har en sekundär nivå, medan de andra två har endast en femårig studiegång. 51 % av alla skolor i Maldiverna är statliga. 40 % av dem är ett resultat av samarbete i samhället och 9 % av skolorna är privata.

Två tredjedelar av eleverna fortsätter därefter till högstadiet som omfattar upp till sju år. Flickor hindras ofta vid gymnasieåldern från att fortsätta eftersom föräldrarna inte vill att de ska lämna hemön.

Språken som används i undervisningen är maldiviska eller engelska, där finns även koranskolor där många elever utövar de obligatoriska skolämnena men även studerar koranen och arabiska. Man har även tagit upp en diskussion om att införa datorkunskap och tekniska ämnen under de senare skolåren. För att planera skolundervisningen i Maldivernas framtid finns det vissa nyckelämnen, dessa är landets historia, lokalbefolkningens rötter samt naturorienterade-, tekniska- och globalaämnen.

Det har aven öppnats lärarhögskolor och yrkesskolor, dessa har inriktning på b.l.a. turism, medicin, administration och teknik. De har även startat kurser för vuxna och tonåringar som inte har fått gå färdigt skolan innan. Utbildningen stod för 17,8 % av statens budget år 2000.

Man har bildat ett nationellt råd för att skydda barnens rättigheter, barnen arbetar ofta i familjeföretag, t.ex. fiskeindustrin eller jordbruk. På Maldiverna har man reserverat sig mot stycke 1 av artikel 14 samt artikel 20 och 21 i barnkonventionen.

Barn som är funktionshindrade vårdas av deras familjer. Familjerna får besök av mobila enheter med läkare som ger dem fri medicin som regeringen tillhandahåller. Dessa barn integreras i vanliga skolor. 2003 infördes ett tvång på handikappsanpassning vid nybyggnationer.

Maldiverna var först utav länderna i Sydostasien med att införa ett förbud mot aga och all annan kränkande behandling av barn i skolan.

	Maldiverna	Sverige
Barn och ungdom
Andel barn i grundskolan	79,7 %	96,3 %
Födslar bland unga kvinnor (15-19 år)(levande födda per 1000 kvinnor)	53 %	7 %
Läs- och skrivkunnighet bland unga	98,2 %	99 %
Underviktiga barn	30,4 %	?
Befolkning
Befolkningsantal	329 198	9 041 262
Förväntad levnadsålder för kvinnor	66 år	82 år
Förväntad levnadsålder för män	67 år	78 år
Antal barn per kvinna	4,3	1,6
Jämställdhet i arbetslivet	36,7 %	50,5 %
Teknik och information
Antal datamaskiner i användning per 100 invånare	11	76
Telefon och mobilförbindelser per 100 invånare	44,1	180,0
Utbildning
Grundskolegång flickor	79,9	96,3
Grundskolegång pojkar	79,5	96,3